Hej!

Först vill jag börja med att be lite om ursäkt. Det förra inlägget var inte av den allra muntraste sorten, men sedan är väl inte folkmord och tortyr särskilt roligt heller. Hur som helst kommer det att bli bättring. I skrivandets stund sitter vi alla på hotellet och dricker lite öl och har det vi kallar "sista natten med gänget". I morgon är det dags för det andra resgänget på fyra personer att åka vidare och trion blir återigen tre.

Här i Ho Chi Minh har vi varit på ytterligare ett museum, den här gången handlade det om Vietnamkriget. Det var väldigt intressant och välgjort. Fast även denna gång blev det nästan lite väl mycket ibland. En del bilder borde kanske hängas undan istället för att stå som utställning. Kvällen spenderades på en trevlig liten bar där vi kollade Chelsea mot Liverpool.

Idag har vi tagit oss ut till dom berömda tunnlarna. Det var verkligen intressant och roligt. Med hjälp av en kanonbra guide fick vi riktigt bra inblick i hur det faktiskt måste varit när amerikanerna invarderade landet. Vi fick krypa runt 3 meter under jorden i tunnlar, och det var med skräckblandad-förstjusning som vi lite osäkra gav oss ner och började krypa. Med jämna mellanrum hördes vår guide ropa: "Keep on going!" och "Im here", någonstans ovanför oss.

Hela 200km tunnlar har grävts och det har bildats som ett litet samhälle under jorden med både skolor, sjukhus och andra typer av byggnader som var nödvändiga under USA:s många bombanfall.

Vi stannar här även i morgon innan vi ska dra oss vidare längst Vietnams kust. Skulle vi kunna få lite kommentarer idag kanske!? Det här var väl ett inlägg glatt nog för det!? :) Sköt om er kära läsare. PUSS och KRAM från trion med guldkant.

Undertecknad, Oskar Lööf.